Hoppa till innehåll
Hem » Jubileumsvasan

Jubileumsvasan

  • av

Vasaloppet går att se på TV varje år i mars. Den 19 mars år 1922 genomfördes det allra första av dessa lopp. På plats fanns hela 119 deltagare, även om bara 117 gick i mål. För att hylla dessa personer som startade och utförde loppet infördes hyllningsloppet ”Jubileumsvasan”.

Målet med den var att så gott som möjligt lyckas återspegla 1920-talets Vasalopp. Det skedde bland annat genom att klä de deltagande i tidsenliga kläder samt att använda sig av samma utrustning som under 1920-talet. På så sätt skulle det för tittarna bli lite som att resa tillbaka 100 år i tiden.

Loppet gick att se på olika platser, bland annat SVT och SVT play, den 12 februari 2022. Vinnaren av loppet blev Erik Wickman som fick ta emot segerkransen av Wilma Björkman.

Information om Jubileumsvasan

Nedan finns kort information om loppet:

Datum: 12 februari 2022 sänds Jubileumsvasan på TV
Distans:90 km
Start:Vasastenen
Mål:Gustav Vasa-statyn i Mora

Ytterligare specifikationer:

  • TV sändning: Loppet sändes live kostnadsfritt på playtjänsten Vasaloppet TV. Loppet går även att se i efterhand.
  • Antal deltagande: Lika många som var anmälda till det första loppet 1922, alltså 139 stycken.
  • Klass: Damer och herrar gemensam klass.
  • Ålder: För att delta i Jubileumsvasan måste du ha fyllt 19 år eller fylla 19 samma år.
  • Priser: Medaljer delas ut till samtliga, segraren blir bekransad.
  • Prisceremoni: Tider för ceremonin var ungefär kl. 19.00 i målområdet i Mora.
  • Utrustning: Precis som den var 1922.
  • Tidtagning: Tiden i mål klockas manuellt, passertider vid de tre kontrollerna.

Historia

Sedan starten år 1922 har över 1,7 miljoner personer åkt något av de lopp som inkluderas i Vasaloppet. Tävlingen föddes emellertid nästan 400 år tidigare. Loppet representerar nämligen den sträcka som Gustav Vasa följde under sin flykt från danska kungens soldater. Under denna flykt stannade Gustav i Sälen och begav sig tillbaka till Mora för att kunna leda uppror. Kortfattat kan Sälen alltså inte bara sägas vara starten för det största motionsloppet i världen, utan även starten för Sveriges långa historia.

Världens första Vasalopp

Det första loppet tog plats den 19 mars 1922. Vinnaren av detta lopp blev Ernst Alm. Den 10 mars samma år gjordes den första anmälningen till loppet av Carl Emmanuel Berg från Karlstad. Efter detta inkom totalt 136 anmälningar, varav 119 dök upp vid starten. Vid målgång gick det att konstatera att 117 av de medverkande hade lyckats gå i mål.

Första segraren Ernst Alm

Under åren som Vasaloppet har genomförts har ett stort antal duktiga vinnare passerat mållinjen. Alla dessa finns inskrivna på Vasaloppsstenen. Vasaloppets första segrare var som sagt Ernst Alm. Alm föddes 1 mars år 1900 och dog 7 oktober år 1980. Han var en svensk längdskidåkare och blev den yngsta vinnaren av Vasaloppet någonsin.

Tidigt i sitt liv arbetade Ernst med arbete i skogen under vintern. Under denna tid visade det sig att han hade en otrolig uthållighet i skidspåren där han bland annat kom på egna träningsmetoder. När den första inbjudan till Vasaloppet kom till hans klubb fanns det inte nog med pengar att skicka någon. Däremot erbjöd sig tidningen Västerbottens-Kuriren att bekosta resa och försörjning för tre personer. Resultaten blev att Ernst Alm, Oskar Lindberg och John Bergmark skickades.

Vasaloppets vintervecka 2022

På detta vis arrangerades Vasaloppets vintervecka 2022. Denna består av flera olika skidlopp som tar plats i slutet av februari och början av mars.

  • Fredag 25 februari Vasaloppet
  • Lördag 26 februari Tjejvasan
  • Söndag 27 februari Ungdomsvasan
  • Söndag 27 februari Öppet Spår
  • Måndag 28 februari Öppet Spår
  • Tisdag 1 mars Vasaloppet
  • Fredag 4 mars Stafettvasan
  • Fredag 4 mars Nattvasan
  • Fredag 4 mars Nattvasan
  • Fredag 4 mars Nattvasan
  • Lördag 5 mars Vasaloppet
  • Söndag 6 mars Vasaloppet 90 km

Jubileumsvasans riktlinjer

Det fanns ett flertal olika riktlinjer för att det skulle gå att organisera Jubileumsvasan så bra som möjligt. Dock är samtliga av dessa enbart rekommendationer. Arrangörerna gjorde det mycket tydligt att de inte skulle diskvalificera någon. De litade helt enkelt på att de 139 personer som anmälde sig för att delta i loppet skulle engagera sig och anstränga sig sitt yttersta. Några av riktlinjerna inkluderade:

  • Tidsenliga kläder: Underställ i ull samt vadmal och bomullskläder rekommenderades för loppet. Likaså fick inte heller reklam förekomma på kläderna eller utrustning som skidor som bars av de deltagande.
  • Modern teknik: Om man ville använda sig av mobiltelefoner eller andra digitala hjälpmedel som pulsklockor skulle dessa användas sparsamt och inte vara synliga.
  • Utrustning: Pjäxorna kunde exempelvis vara kängor i läder eller filt eller näbbskor. Skidorna skulle vara av trä och motsvara en längd som minst skulle vara kroppslängden multiplicerat med 1,5. Likaså skulle dessa vara preparerade med tjärvalla. Stavarnas material skulle vara bambu eller trä och skulle helst vara i axelhöjd.
  • Att byta utrustning: Om en skidåkare ville byta skidor eller utrustning under loppets gång var detta tillåtet. Viktigt var dock att denna var tidsenlig. Fredagen den 11 februari 2022 samt morgonen den 12 februari 2022 delades traditionella nummerlappar ut till de deltagande. Dessa nummerlappar skulle bäras synligt hela loppet.

Färdväg

På västra sidan om Västerdalälven i Sälen gick starten för Jubileumsvasan. Längs vägen ner till Mora passerade de deltagande tre kontroller – Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg. Underlaget för resan bestod bland annat av packad snö på stigar och skogsvägar. Mer specifikt kunde sträckningen sammanfattas på detta vis:

  • Olnispa – Mångsbodarna: Precis som vid starten år 1922 skedde Jubileumsvasans start vid Vasastenen i Sälen. Därefter åkte deltagarna söderut mot Olnispagården för att sedan passera Västerdalälven. Efter det nådde de Älvdalens kommun för att slutligen komma till Mångsbodarna – den första kontrollen.
  • Mångsbodarna – Evertsberg: Efter den första kontrollen fortsatte spåret till det kända ”köldhålet” i Tennäng. Därefter nådde deltagarna Risbergs fäbod, för att sedan mötas av den tuffaste delen enligt många. Efter att ha tagit sig igenom denna kom de slutligen fram till Evertsberg – den andra kontrollen.
  • Evertsberg – Oxberg: När skidåkarna hade lämnat Evertsberg fanns det möjlighet att vila lite på väg till Sjurby. Efter att ha passerat Sjurby närmade sig deltagarna äntligen Oxberg – den sista kontrollen.
  • Oxberg – Mora: När deltagarna hade åkt från Oxberg fick de möjlighet att se några viktiga historiska passager som stenbron i Läde och Eldris station. Därefter passerade de Hemus för att slutligen nå Mora.

Service och mat

Precis som kläderna och utrustningen var även servicen på loppets tre kontroller anpassad efter år 1922. Dessa kontroller var Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg. De bemannade personerna skulle exempelvis vara klädda i tidsenliga kläder. Detta var bland annat en förutsättning för att de deltagandes personliga ”serviceteam” skulle kunna få tillträde till de officiella kontrollerna.

Vid kontrollerna serverades även mat som pannkaka, kaffe, smörgås, blåbärssoppa, mjölk och vatten på porslin. För att hålla sig til temat rekommenderades de deltagande att undvika intag av moderna energiprodukter som bars och sportdryck. Istället skulle de använda produkter som var naturliga och inspirerades av 1920-talets pionjärer.

Teknik och säkerhet

Oavsett position längs loppets sträckning skulle moderna verktyg och apparater inte användas. Däremot skulle alla deltagande bära en mindre gps-sändare för att kunna rapportera och redovisa passer- och sluttider. Funktionärer fanns också på spårsträckningen när det började mörkna.

Det fanns även möjlighet för deltagarna att avbryta loppet varje gång de nådde en kontroll. På kontrollerna erbjöds även viss sjukvård och på plats fanns slutpatrull. När sista medverkande hade gått i mål stängdes målet.

Kvinnor i spåret

En mycket viktig skillnad från loppet 1922 och Jubileumsvasan 2022 var faktumet att det inte deltog några kvinnor i det första loppet. I startlistan för Jubileumsvasan fanns däremot hela 37 kvinnor. Den första kvinnan att passera målsnöret under detta lopp var Sofia Lind. Tvåa kom Catrin Ingvarsson, bara en minut efter att Lind kom i mål.

Förberedelser inför loppet

Inför Jubileumsvasan förberedde sig de deltagande på olika sätt. Många var nervösa över loppet som bestod av många stora stjärnor. Bara 139 åkare blev utvalda att åka, vilket såklart gjorde konkurrensen och stressen tämligen stor. Det var däremot också en orsak till stor stolthet och glädje för många. Dock behövde de alla förbereda sig för att orka ta sig igenom hela loppet. Några sätt att göra detta på var:

  • Implementera mer vardagsträning. Det går såklart inte bara att träna skidåkning för att förbereda sig inför ett så pass stort och viktigt lopp som detta. Det finns ju inte snö året om och då krävs istället andra metoder. Det kan exempelvis handla om att cykla fram och tillbaka från jobbet för att få upp konditionen.
  • Hård träning i skidbackarna. När vädret och snön ger rätt förutsättningar för träning i backen är det såklart viktigt att träna skidåkningen i sig. Det är ju trots allt den som tar dig igenom ett skidlopp.
  • Anpassa sig efter utrustningen. I och med att Jubileumsvasan skulle representera det första loppet 1922 använde skidåkarna sig av specifik utrustning. Denna skulle i så stor utsträckning som möjligt likna den som användes år 1922. Detta innebar att många åkare var tvungna att öva extra för att bli vana med träskidorna som krävdes. Det innebar i sin tur att vissa hade bättre förutsättningar än andra beroende på vad de var vana vid.

Startlista Jubileumsvasan

Under de senaste 100 åren har loppet haft många talangfulla skidåkare som deltagit. Specifikt under Jubileumsvasan deltog hela 130 personer av 139 anmälda. Några av de som fanns på plats under loppet var:

  • Anders Södergren. Anders föddes i Östersund år 1977. Han har totalt tre OS-guld i stafett från 2010 samt ett OS-brons från år 2006. Dessutom har han även fem VM-medaljer och tre världscupsegrar. Utöver detta har han 12 individuella SM-guld. Totalt har han genomfört fyra Vasalopp där han som bäst har placerats på 18:e plats. Snabbast var han i Nattvasan 2019.
  • Mathias Fredriksson. Mathias föddes i Östersund år 1973. År 2002/2003 vann hann världscupen. Han har även tagit nio individuella världscupsegrar och har deltagit i fyra OS. Utöver detta har han fem medaljer i OS/VM och 16 individuella SM-guld. I SVT:s Vinterstudion är han expert.

Resultatlista Jubileumsvasan

Efter ett långt lopp gick ett resultat att utläsas. På olika hemsidor går det att se en karta över var de deltagande åkte under loppet. Här är resultaten för herrar respektive damer:

Först i mål bland herrar:

  1. Erik Wickström
  2. Anders Södergren
  3. Tore Stengrundet

Först i mål bland damer:

  1. Sofia Lind
  2. Catrin Ingvarsson
  3. Ingela Gahne

Jubileumsvasan – vem vann?

Wickström blev vinnare för Jubileumsvasan år 2022. Detta var alltså 100 år efter att Ernst Alm gick i mål och blev bekransad som den första vinnaren av Vasaloppet. Erik fick segerkransen av kranskullan Wilma Björkman och krossade Ernst Alms segrartid. Efter segern uttryckte Wickström själv att det var mycket häftigt när alla hejade och att alla förväntningar överträffades. Han kände sig mycket nöjd med sin insats.